Stolpe Stories är en podcast om litteratur och humaniora för dig som tycker om att förstå saker på djupet. Här intervjuvar programledare Svante Helmbaek Tirén författare, experter och forskare om allt från konst och litteratur till filosofi och historia.

Stolpe Stories produceras av Bokförlaget Stolpe i samarbete med med Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål.

Säsong 1

# 1: Samtidsfenomenet Hilma af Klint med Daniel Birnbaum

Hilma af Klint (1862–1944) var länge en ganska okänd konstnär. Men efter en stor utställning på Moderna museet 2013 blev hon världsberömd. Upptäckten av hennes abstrakta målningar förändrade historieskrivningen om den moderna konstens genombrott, och just nu pågår intensiv forskning om hennes liv och verk. Men hur kommer det sig att Hilma af Klint slår igenom först åttio år efter sin död? Vad säger det internationella intresset om vår egen tid? 

Daniel Birnbaum var överintendent på Moderna museet när utställningen om Hilma af Klint arrangerades. Han är även medförfattare till den Catalogue raisonné som nu görs över hennes livsverk. I det här avsnittet förklarar han mer om samtidsfenomenet Hilma af Klint – och varför hon fortsätter att fascinera.

#2: Symboler och tolkning hos Hilma af Klint med Ulf Wagner

Vår serie om Hilma af Klint fortsätter med ett avsnitt om symboler, färger och former. Hur gör man när man ska närma sig ett verk av Hilma af Klint? Vad betyder de olika motiven? Vad tänkte hon själv kring sin arbetsprocess – och finns det något självklar metod för att sätta sig in i hennes konst? Ulf Wagner, konstnär och konsthistoriker som forskat om Hilma af Klint i flera decennier. Han är även en av experterna bakom den stora Catalogue raisonné som ges ut med hennes livsverk. Ulf ska berätta mer om tolkning och förståelse av de andliga motiven i hennes konst.

#3: Myt och verklighet i berättelsen om Hilma af Klint med Hedvig Martin Ahlén

Hilma af Klint är nu känd och omtalad i hela världen. Samtidigt återstår många frågetecken kring hennes konstnärskap och arbete, som först nu i modern tid blivit berömt. För vad stämmer egentligen i alla berättelser och påståenden om Hilma af Klint – och vad är påhittat? Är det till exempel sant att hon målade i hemlighet, eller avslöjar brev och källmaterial andra fakta? Med hjälp av Hedvig Martin Ahlén, historiker som just nu skriver på en avhandling om Hilma af Klint, reder vi ut myt och verklighet i berättelsen om denna märkliga konstnär.  

#4: Klimatlära och nationalkaraktär i 1700-talets Sverige med Carl Frängsmyr

Blir man intelligent av att bo i ett kallt klimat – eller inte? Det  funderade man på under 1700-talet då man i upplysningstidens anda ville förstå mentaliteten hos olika folkslag. Föreställningar om nordbor som antingen frusna vildar eller jämntempererade demokrater konkurrerade med varandra och sporrade till livliga diskussioner. Idéhistorikern Carl Frängsmyr är en av författarna till den nya boken Kakelugnen i Sverige. en bakgrund till 1700-talsmänniskans syn på värme och eldstäder.

#5: 1700-talets kakelugnar med Susanna Scherman

Än idag beundras 1700-talets kakelugnar för sitt utsökta konsthantverk med målade blomdekorer och glänsande vit glasyr. Men varför kostade man på kakelugnarna detta vackra utseende? Och hur skiljer man egentligen mellan en exklusiv Mariebergskakelugn och en vanlig hantverksugn? Hör Susanna Scherman, konstvetare och medförfattare till boken Kakelugnen i Sverige, berätta om 1700-talets tankar om form, funktion och värme.

#6: Gustav III som sin egen arkitekt med Magnus Olausson

Gustav III är känd för sitt stora intresse för teater och arkitektur. Men att han själv satt med ritstiftet och skissade fram palats, trädgårdar och teaterdekorer är okänt för de flesta. I den kommande boken Gustav III:s samling – arkitekturritningar från 1600-1800-talen får vi en delvis ny bild av kungen där han inte enbart är beställare, utan tvärtom sin egen arkitekt. Författaren är Magnus Olausson, docent i konstvetenskap, som i det här avsnittet berättar mer om Gustav III och hans konstnärliga arbete.

#7: Merit Laine om Lovisa Ulrika och Adolf Fredrik som kungliga amatörer

Boken Gustav III:s samling: Arkitekturritningar från 1600-1800-talen avslöjar en delvis ny bild av en av våra mest kända kungar. Gustav III var nämligen inte bara beställare utan även själv praktiserande arkitekt och djupt engagerad i sina byggnadsprojekt. Men varifrån kom intresset? Hur kommer det sig att arkitektur och konst blev så viktigt i hans liv? I det här avsnittet riktar vi blicken mot hans föräldrar, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. Precis som sonen hade de starka konstnärliga intressen och gjorde stora insatser för kulturlivet i Sverige. Merit Laine, docent i konstvetenskap och tidigare intendent vid Kungl. Husgerådskammaren, ska berätta mer om arvet efter dem – och hur de kom att bli överskuggade av sin son i historieskrivningen.

#8: Tora Wall – Vad ska vi tro om folktron?

I boken Folktrons väsen får vi en gedigen genomgång av tomtar, troll, vittror och andra väsen i encyklopedins form. En del av dem känner vi igen från sagor och traditioner, andra har kanske glömts bort men förtjänar att åter få ta plats i minnet. Och alla berättar de något om människans syn på världen och sig själv, och hur tron på osynliga och magiska ting kunde göra tillvaron mer begriplig. I det det här avsnittet pratar vi med författaren Tora Wall som är doktorand i folkloristik vid Åbo universitet. Hon ska reda ut begrepp och föreställningar kring folktron och förklara hur den påverkar oss än idag.

#9: Tommy Kuusela – Djuren i folktron

I boken En besjälad värld får vi en bred ingång till folktron i olika tider. Vi möter älvor, troll, vittror och sägner – men också bakgrunden till varför dessa väsen blev så viktiga. En av författarna är Tommy Kuusela, religionshistoriker och forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen, berättar i detta avsnitt mer om djurens förtrollade värld, befolkad av både verkliga och overkliga varelser.

#10: Joel Halldorf – Kan världen återförtrollas?

I boken En besjälad värld bidrar flera forskare med nya perspektiv på folktrons historia och betydelse. Men även i vår egen tid lever myter, föreställningar och berättartraditioner vidare och förändras ständigt. Så hur avförtrollad är vår moderna tid egentligen, och vad kan vi tänka om folktron av idag? Joel Halldorf är kyrkohistoriker och docent vid Enskilda Högskolan i Stockholm och en av medförfattarna till boken. Han är ska berätta mer om konflikten mellan tro och vetande och hur vi kan förstå vår relation till folktro.

#11: Att fånga en pionjär – om Axel Törneman med Anita Theorell

I den hyllade biografin Axel Törneman 1880-1925: Pionjär i brytningstid möter vi en viktig men länge bortglömd nyckelfigur i den moderna konstens historia. Tack vare en ny biografi skriven av konsthistorikern Anita Theorell, som ägnat en hel livstid åt att studera hans liv och verk, har han nu återintroducerats för en bredare publik och gjort succé på nytt. Vi frågar Anita om hur det är att ägna sig åt en konstnärs öde och fånga det i bokens form.

#12: Axel Törneman och hans återkomst med Adam Korpskog

Antologin Axel Törneman och modernismen ger en fördjupad och rikt illustrerad skildring av den moderna konstens genombrott, speglad genom en av sin tids mest hyllade konstnärer. Curatorn Adam Korpskog, som ägnat många år åt att forska om Törneman och arrangerade den stora utställningen om honom på Thielska galleriet 2021, är en av författarna. I det här avsnittet ska han berätta vem Törneman var och varför han nu – nästan hundra år efter sin död – fått en återkomst.

#13: Det heliga landet – från den svenska bondstugan till det moderna Israel med Louise Belfrage

Trots det geografiska avståndet har Jerusalem och dagens Israel varit starkt närvarande i Sverige i över tusen år.  I den kristna världsbilden spelade landet där bibelns berättelser utspelar sig en helt central roll som formade såväl berättartraditioner som samhällsordningen. Boken Svenskarna och det heliga landet började som ett forskarseminarium men har nu kommit ut som en rikt illustrerad antologi. Här får vi kontakt med en historia som berör allt från folkkonst och idé- och religionshistoria till berättelserna om Heliga Birgitta, Fredrika Bremer och Sven Hedin som tog sig hela vägen från Sverige till Jerusalem. Hör redaktören och medförfattaren Louise Belfrage berätta mer om  relationerna mellan Sverige och Jerusalem i både tanke och verklighet.

#14: Fiktion och verklighet i Selma Lagerlöfs Jerusalem med Anna Nordlund

I boken Svenskarna och det heliga landet får vi en bred skildring av de många svenskar som sökt sig till Jerusalem genom historien. En av dem var Selma Lagerlöf, som under resan fick inspiration till romanen Jerusalem från 1901. Den blev hennes internationella genombrott, och sägs vara en av anledningarna till att hon fick Nobelpriset i litteratur.  Anna Nordlund, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har skrivit en biografi om Selma Lagerlöf och även undersökt hennes strapatsrika resa till Jerusalem.  Hör henne berätta mer om vad som egentligen hände och hur det gick till när några fromma utvandrare från Dalarna blev världslitteratur.

Kommande