Om Hilma af Klint
Hilma af Klint (1862–1944) är idag en av Sveriges mest uppburna konstnärer, men under lång tid var hon nästan helt okänd. Idag är af Klint internationellt uppmärksammad som banbrytande pionjär inom den abstrakta konsten.
Efter avslutade studier vid Konstakademien 1889 etablerade sig af Klint som konstnär. Hon utförde bland annat porträtt, landskap och illustrationer av förhållandevis konventionellt slag. Redan vid unga år blev af Klint intresserad av spiritismen och senare även av Annie Besants indiskt-kristna teosofi och den rosenkreuziska antroposofin. Dessa andliga inriktningar var en del av tidsandan kring sekelskiftet 1900, särskilt inom den övre medelklassen och inom konstnärliga och litterära kretsar. Det var en tid då man försökte förena religiös tro med vetenskapliga framsteg.
De konventionella målningarna skänkte af Klint en inkomst men det hon senare kallade för sitt ”stora uppdrag” förblev en separat aktivitet. Det var endast andligt intresserade personer som kände till dessa arbeten. Hon visade verken för likasinnade men ville inte att allmänheten skulle se verken. I likhet med med Rudolf Steiner menade hon att mänskligheten ännu inte var moraliskt mogen för budskapet.
En stor del av Hilma af Klints arbetsprocess skedde i samarbete med andra. Redan under studietiden lärde hon känna Anna Cassel (1860–1937), som skulle komma att bli en av hennes närmsta vänner och kollegor. Tillsammans med Cornelia Cederberg, Sigrid Hedman och Mathilda Nilsson bildade de den kristna gruppen De Fem år 1896, som utforskade den andliga världen med hjälp av böner, meditation och seanser. Medlemmarna försatte sig i transliknande tillstånd och var övertygade om att de kunde kommunicera med andar som de kallade ”De höga”. I gruppen var det främst Sigrid Hedman som var mottagaren av budskapen men tidvis även Anna Cassel. Ofta var det Hedman som talade i trans medan de andra nedtecknade vad de hörde, mestadels med vanlig skrift men ibland även med automatisk teckning och psykograf. Af Klint var relativt passiv i gruppen och agerade inte som medium.
Den sista seansen hölls i maj 1907, och gruppen splittrades slutligen under julen samma år. af Klint hade en önskan om att bli sedd som gruppens ledare, vilket de andra hade svårt att acceptera. Efter att gruppen upplösts fokuserade af Klint helt och hållet på det andliga uppdraget i samarbete med en ny grupp konstnärer – verken som skapades här är de som idag kallas Målningarna till templet.
Hilma af Klint – kronologi
1862 Hilma af Klint föds den 26 oktober på Karlbergs slott utanför Stockholm.
1882–1889 Studerar på Konstakademien i Stockholm.
1886–1914 Visar målningar i traditionell stil på ett tjugotal utställningar, de flesta organiserade av Sveriges Allmänna Konstförening.
1888 Är en av tre pristagare i kategorin modellmålning vid Konstakademiens årshögtid och tilldelas stipendium ur kung Oscar II:s hand.
1896–1897 Ansluter sig till det spiritualistiska samfundet Edelweissförbundet där flera av hennes centrala idéer är hämtade ifrån. Bland dem finns idén att bygga tempel, dualen (tvillingsjälen) och Norden som en utvald plats för en ny religion.
1896 Gruppen De Fem bildas, som utgörs av Sigrid Hedman, Cornelia Cederberg, Mathilda Nilsson, Anna Cassel och Hilma af Klint. Mötena dokumenteras i automatskrift och medialt tecknande.
1898 Fadern Fredrik Victor af Klint dör.
1899 Flyttar med modern till Brahegatan 52 i Stockholm.
1900–1901 Illustrerar tillsammans med Anna Cassel boken Grunddragen af hästens operativa speciella kirurgi författad av föreståndaren för Veterinärinstitutet i Stockholm, John Vennerholm.
1902–1908 Hyr en ateljé på Hamngatan 9 i Stockholm.
1903 Besöker Tyskland, och troligen även Italien, i sällskap med Anna Cassel.
1906 Från oktober utförs tillsammans med Anna Cassel hundratjugo förlagor till de senare målningarna. Urkaos kommer denna första serie senare att kallas av konsthistorikern Åke Fant.
1907 Serierna Eros, De stora figurmålningarna och De tio största blir till. Arbetar i ateljébyggnaden på Hamngatan 5 ovanför Blanch’s café tillsammans med Alma Arnell och Lotten Rönquist. Gruppen de Fem upplöses; med början i maj 1907 för att helt upphöra julen 1907. Hennes stora intresse för Steiners Rosenkreuziska teosofi, snart känd under namnet Antroposofi, inleds. En ny grupp bildas.
1908 Af Klint träffar Rudolf Steiner i månadsskiftet mars-april i Stockholm då han föreläser om Rosenkreuzarna. I juni frågar hon i ett brev om han inte ska framträda som den mytiske grundaren Christian Rosenkreutz och ber honom komma för att se målningarna. Hon fortsätter träffa Steiner vid flera tillfällen åren 1910, 1912, 1914.
1909–1910 Arbetet i af Klints nya grupp fortskrider både genom måleri och andligt arbete. Utför En kvinnlig serie. Deltar i Teosofiska samfundets pingstkonferens i Norrköping, där Rudolf Steiner håller föredrag. Mot slutet av året utesluts Steiner från Teosofiska samfundet och bildar därför Antroposofiska sällskapet 1913.
1910 Hilma af Klint visar sannolikt i januari detta år sina målningar för Rudolf Steiner då han besöker Stockholm, Steiner kommenterar målningarna och pekar ut de vilka han anser vara de symboliskt bästa. Går med i Föreningen Svenska Konstnärinnor och blir dess sekreterare under ett knappt år. Målar porträtt av fysikern Knut Ångström och språkvetaren Johan August Lundell.
1913 Köper huset Furuheim på Munsö i Mälaren tillsammans med sina väninnor. Målar serien US och påbörjar serien Kunskapens träd. Visar en manlig och en kvinnlig serie av målningar på en konstutställning i Stockholm organiserad av Teosofiska samfundet. Etablerar gruppens andliga verksamhet på Munsö där en förnyelse av kristendomen ska äga rum.
1914 Visar en naturalistisk målning i Baltiska utställningen i Malmö. Första världskriget bryter ut. Påbörjar serien Svanen. Hyr olika ateljéer i Stockholm, bl.a. på Eriksbergsgatan 1914–15 och på Ynglingagatan 1915–16.
1915 Färdigställer Kunskapens träd och Svanen, följt av serierna Duvan och Altarbilder vilket avslutar Målningarna till templet, som nu består av 193 målningar.
1916 Målar serien Parsifal.
1917 Ett nytt ateljéhus på Munsö färdigställs. Målar serien Atomen. Skriver ner sina tankar om andevärlden och om människans duala natur i den 2000 sidor långa volymen Studier över själslivet.
1918 Flyttar till Munsö tillsammans med modern och sköterskan Thomasine Andersson, som blir en livslång vän och partner efter att de blivit ett par redan 1914.
1919 Börjar arbeta på anteckningsboken Blommor, mossor, lavar på tyska i samarbete med Thomasine Andersson.
1920-1930 Går med i Antroposofiska sällskapet som senare även leder till medlemskap i den Esoteriska skolan vid Goetheanum vid Rudolf Steiners tempel i Dornach. Vistas under längre perioder tillsammans med livskamraten Thomasine Andersson vid Goetheanum.
1920 Modern Mathilda (född Sonntag) dör.
1922 Arbetar från detta år fram till 1941 nästan uteslutande i akvarell med vått-i-vått-tekniken, vilket resulterar i över 400 verk. På nyårsafton brinner Goetheanum i Dornach ner.
1924 Skriver till Rudolf Steiner den 24 april och ber om råd om var hennes målningar kan komma till användning. Steiner säger att hon inte ska förstöra sina målningar och att de kan komma till användning.
1926 Flyttar till Uppsala med Thomasine Andersson. Börjar redigera sina gamla anteckningsböcker.
1927 Besöker Amsterdam i november. Donerar anteckningsboken Blommor, mossor, lavar samt serien Kunskapens träd till Goetheanum i Dornach.
1928 Besöker London i juli och visar verk på Världskongressen för Andevetenskap i en utställning organiserad av Antroposofiska sällskapet i England.
1931 Flera platser för templet pekas ut under åren. Skissar visar en spiralformad tempelbyggnad, att uppföras på ön Ven i Öresund. Ytterligare skisser och anteckningar om projektet följer under åren. Flyttar till Helsingborg tillsammans med Thomasine Andersson.
1932 Målar grön låga i rött = självtillfredsställelse
1934 Målar Vergilius och Dante. Flyttar till Lund tillsammans med Thomasine Andersson. Målar Anna Cassels tidigare inkarnationer, Lucifers bild har framträtt, Gusten i underjorden.
1937 Föreläser vid Antroposofiska sällskapet i Stockholm den 16 april och ber dem beskydda hennes målningar. Anna Cassel dör.
1938 Brorsonen Erik af Klint (1901–1981) besöker henne den 20 augusti. Hon visar sina målningar och andra arbeten i ateljén på Munsö och och avger en förklaring till deras innebörder.
1940 Thomasine Andersson dör.
1941 Målar de sista målningarna: Det första Goetheanum, Svanens förvandling till människan och Det nya uppståndna Goetheanum.
1943 Tackar nej till ett erbjudande från konstnären Tyra Kleen om att förvara sina målningar i en ny byggnad tillhörande Sigtunastiftelsen.
1944 Flyttar i augusti till kusinen Hedvig af Klint på Ösby i Djursholm utanför Stockholm. Hilma af Klint avlider den 21 oktober i sviterna efter en trafikolycka. Brorsonen Erik af Klint (1901-1981) får ärva hennes verk: cirka 1300 målningar, 124 anteckningsböcker och över 26 000 hand- och maskinskrivna ark.
1972 Viceamiral Erik af Klint bildar 1972 Stiftelsen Hilma af Klints verk.
1979 Sonen Gustaf af Klint (1930–2010) efterträder Erik af Klint som ordförande.
1987 Den första internationella utställningen med Hilma af Klints verk äger rum på Los Angeles County Museum of Art.
1989 Åke Fants pionjärarbete Hilma af Klint Ockult målarinna och abstrakt pionjär publiceras.
2013 Med Moderna Museets utställning under Daniel Birnbaums ledning får Hilma af Klint sitt internationella genombrott vilket kulminerar med en utställning på Guggenheimmuseet i New York 2018–2019. Akademiska seminarier arrangerade av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse stimulerar till ny forskning om Hilma af Klint.
2020-2022 Catalogue Raisonné sammanställs av Bokförlaget Stolpe med Kurt Almqvist och Daniel Birnbaum som redaktörer.
2021-2022 Virtual reality-templet skapas i ett samarbete mellan Acute Art, Bokförlaget Stolpe och Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse.