Indiska museisamlingar besitter enligt uppgifter fler romerska mynt än i något annat land utanför imperiets gränser. Exporten till Rom var så betydande att senatorer med kraft ville stoppa det valutautflöde som blev följden. Det var inte bara exklusiva tyger och kryddor som fann sin marknad i Rom och senare i Västeuropa. Under senare delen av antiken och medeltiden var Indien källan till vetenskap och abstrakta idéer, exempelvis det siffersystem som i dag används globalt och, än viktigare, insikten att även frånvaro och tomhet behöver en matematisk symbol – nollan. Vägarna från Indien sträckte sig emellertid åt flera håll än väst. Under lång tid var kulturpåverkan österut, mot Sydostasien, Kina och Japan avgörande för områdets samhällsutveckling – genom sanskritlitteratur, utveckling av politiska strukturer, hinduism och buddhism. I Guldvägen skildras Indiens centrala roll för Gamla världens utveckling under ett årtusende. Den brittiske historikern William Dalrymple sammanfattar ett livs forskning om subkontinentens betydelse och argumenterar för att utbytet på handelsvägarna som utgick från Indien var mer betydelsefullt än den som gick via den traditionella Sidenvägen.
”Med hjälp av tidens inflytelserika och framstående personligheter tar Dalrymple med bred och djup kunskap, detaljrikedom, en vetenskaplig ansats och respekt för källmaterialet oss igenom den utvecklingen.” (Björn Lindsten, BTJ, nr 14, 2026)
”Dalrymples bok är ett lysande stycke populärhistoria. Den blandar skickligt anekdoter med analys och visar att Guldvägen varit lika viktig som Sidenvägen för skapa den värld vi lever i.” (Carl Rudbeck, Svenska Dagbladet, 2026-08-06)
”En komplex, spännande och livfull berättelse.” (Erik Petersson, Populär Historia, nr 12/2026)